Nacka Missionsförsamling

Nästa Forum för livsfrågor den 14 april kl 16. Välkommen!

240106Forumforlivsfragor.jpg

Vi gör om våra gudstjänster

I Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har man uppmärksammat att kristen tro inte längre är något privat, utan har blivit en kulturell offentlighet igen. Många kulturpersonligheter berättar att de ser sig som bekännande kristna. Men vad är det för kristen tro som framträder?
Plötsligt visar det sig att kristen tro inte handlar om att bekänna sig till en viss lära, utan tron har olika språk beroende på vem vi är och vilka erfarenheter vi har som människor.
Under våren fördjupar vi oss i detta. Vi bjuder in till samtal där biskop Martin Lönnebos bok "Religionens fem språk" står i fokus. Vi pratar om ett språk varje gång: erfarenhetens, handlingens, liturgins, enhetens resp lärans språk.
Varmt välkommen till vårt nya Forum för livsfrågor i Björknäskyrkan. 

Vecka 19 och 20 målar vi om Björknäskyrkan utvändigt (2 fasader). Du är välkommen att hjälpa till, lite eller mycket. Ring Anders Tiger 070-75 45 333.

images.jpg

https://www.youtube.com/watch?v=0VIRA6T33o4

https://www.youtube.com/watch?v=0VIRA6T33o4

Den andliga dimensionen

Jag såg ett samtal på You-tube mellan professorerna Richard Dawkins och Lawrence Krauss. Båda smarta, och övertygade ateister. Av samtalet kunde man ana att de mer eller mindre såg det som en mission att övertyga om ateismens självklarhet. Eller åtminstone att visa på hur absurt det är att tro på gud.
”Din tro är absurd”
En frågeställare från publiken som presenterade sig som katolik, fick motfrågan: ”Tror du att nattvardsvinet verkligen blir Jesu blod?” (som katolikernas teologi menar). Frågeställaren svarade nej. ”Där ser du…”, med den underförstådda fortsättningen ”…hur absurd din tro är”.
I dessa professorers värld består den kristna tron av att man omfattar ett antal trossatser. I praktiken alltså en intellektuell handling/övertygelse. Om det alltså går att bevisa att trossatserna är orimliga, så faller följaktligen också gudstron.
Missat det andliga
Med deras utgångspunkt kan man ju inte annat än hålla med dem. Det finns mycket konstigt, såväl i trossatserna som i Bibeln, och inte minst i kristendomens historia. Det som förvånar mig är att så smarta personer så helt kan ha missat att det finns en andlig dimension i tron, som trossatserna inte förmår beskriva.
Det är förstås inte konstigt att de personligen, liksom så många andra, inte har upptäckt andligheten, men det är konstigt att de inte ens tycks förstå att det är det andliga innehållet som är avgörande för de flesta kristna, inte trossatserna. De är uppenbarligen inte ens nyfikna på varför så många miljoner kristna håller fast vid detta som verkar så orimligt.
I respekt för andras väg
För Björknäskyrkan är det inte viktigt att försvara alla kristendomens trossatser. Det viktiga är att vi hjälper varandra att orientera i och hitta till kristendomens andliga innehåll. I Björknäskyrkan förklarar vi inte ”hur det är”, vi jämför våra vägar framåt, och ger varandra tips. Vägen till andlighet är inte lika för alla. Vi jämför våra erfarenheter i respekt för varandras olika vägar, inklusive de nämnda professorernas väg.
Välkommen att jämföra din andliga väg med andras.
/Anders Tiger, ordförande
Programblad våren 2023

240117Tolvsteg.jpg

2401BjorkbladetC1.jpg

2401Bjorkbladet3.jpg

MINNESORD ÖVER DÖDADE UKRAINSKA MÄNNISKOR

Här samlar vi minnesord över vanliga ukrainska medborgare som dödats genom krigets vansinne. Får du veta något om någon som har dödats så skriv några rader så får de en liten minnesruna här. Skicka till info@bjorknaskyrkan.se

Minnesord över Iryna Filkina
Iryna, av de många som dödats i det besinningslösa kriget är du en av de få som vi har fått bild och namn på. Iryna Filkina, du var mamma, du hade en hund och du var på flykt från din hemstad Butja. Du hade en väninna, som ville att världen skulle veta vem du var: Inte enbart en av ett antal dödade utan en person, en alldeles nyligen levande person, med din egen livshistoria, med ditt nätverk av relationer, med dina vardagsbekymmer och framtidsdrömmar.
Iryna. Jag smakar på namnet, som en gång valts åt dig av föräldrar, som höll dig i sin famn och värnade om din trygghet när du växte upp. Iryna.
”Glöm aldrig Fadime” påminner vi varandra om i Sverige, där en ung kvinna blev brutalt mördad. ”Glöm aldrig Iryna” vill jag tillägga. Tack, väninnan Anastasiia, som gav oss ditt namn och din bild och på så vis räddade dig från att försvinna i anonymitet.
Vi har sett din hand på TV och i tidningar. En välmanikyrerad hand, orörlig i smutsen på marken, där du lämnats liggande efter att ha blivit ihjälskjuten under ditt flyktförsök. En hand, som känts igen av vänner och identifierats av din dotter. Handen, som en gång i tiden smekt den nyfödda dotterns lilla kropp medan förundran över livets under överväldigat dig som nybliven mamma. En hand som hållit i hundkopplet, i styrstången på cykeln. Som tagit upp nyckeln ur fickan och låst upp dörren till hemmet. Som hängt upp jackan på kroken i tamburen, som vridit på vattenkranen och känt det varma vattnet rinna över huden. Kanske vridit över till kallvatten och tillsammans med den andra handen gjort en skopa att föra till munnen. En av två levande händer sysselsatta med vardagliga ting. En kropp med ett blodomlopp, syresatt av dina andetag. En människa i ett sammanhang av relationer. Ett liv med upp- och nedgångar, med svårigheter och stunder av glädje och förundran, ett liv som var ditt och som i mycket liknade mitt.
Vi vill minnas dig, Iryna, dig, vars namn och bild vi fick. Du ska påminna oss om dina systrar och bröder – våra systrar och bröder – som berövats sina liv i denna ondskans manifestation i vår tid och vår närhet. Alla de som hamnat under rasmassor, lämnats liggande på vägar, kastats i massgravar.
Hans hand, som ska torka alla tårar från våra kinder, har redan varsamt och innerligt strukit bort alla spår av smärta från ditt ansikte medan han viskat ditt namn: Iryna Filkina.
Vi lyser frid över ditt minne.
Din syster,
Margareta Holtti

Adventskonsert 221203

221203Adventskonsert2.jpg

Adventskonsert 211218

1. Hosianna. Ps 105 Musik: Vogler ca 1795, text: Matt 21:9  2. A child is born Text & Musik: Thad Jones & Alec Wilder  3. Ett barn är fött Ps 126, Martin Luther 1535, arr: Martin Olofsson  4. Jungfru Marie vaggsång Musik: Max Reger, text: Martin Boelitz  5. White Christmas Text & musik: Irving Berlin, arr: Martin Olofsson  6. Have yourself a merry little Christmas Text & musik: Hugh Martin och Ralph Blane  7. Wonderful Christmas time Text & musik: Paul McCartney  8. The Christmas song Text & musik: Mel Tormé & Robert Wells  9. Rockin' around Text & musik: Johnny Marks, sångarr: Anna Brämming Bjare  10. Holly jolly Christmas Text & Musik: Johnny Marks, arr: Kristina Vegelius  11. Santa baby Text & musik: Javits, Springer & Springer  12. Karl-Bertil Jonsson Text: Tage Danielsson, musik: Gunnar Svensson, arr: Daniel Möller  13. Sibelius julvisa Text: Zacharias Topelius, musik: Jean Sibelius  14. Norrsken Text: Gudrun Hagliden, musik: Anna Brämming Bjare & Martin Olofsson  Extranummer. Ett julkort Text: Gudrun Hagliden, musik: Anna Brämming & Martin Olofsson  Medverkande: Anna Brämming Bjare (sång) Kristina Vegelius (sång) Rasmus Krogh-Andersen (sång) Adam Börjesson (saxofon) André Östlin (trummor) Holger Stenberg (bas) Martin Olofsson (piano) Niklas Krantz (gitarr) Emil Almberg (inspelningsledare och producent) Anders Tiger (församlingsordförande)

Vår fina adventskonsert. Klicka på bilden och njut.

Gudstjänster 2022
1/1 NYÅRSDAGEN – I Jesu namn
2/1 SÖNDAGEN EFTER NYÅR - Guds hus
6/1 TRETTONDEDAG JUL - Guds härlighet i Kristus
9/1 FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesu dop
16/1 ANDRA SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Livets källa
23/1 TREDJE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesus skapar tro
30/1 FJÄRDE SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesus är vårt hopp
6/2 KYNDELSMÄSSODAGEN - Uppenbarelsens ljus
13/2 SEPTUAGESIMA - Nåd och tjänst
20/2 SEXAGESIMA eller REFORMATIONSDAGEN - Det levande ordet
27/2 FASTLAGSSÖNDAGEN – Kärlekens väg
2/3 ASKONSDAGEN - Bön och fasta
6/3 FÖRSTA SÖNDAGEN I FASTAN – Prövningens stund
13/3 ANDRA SÖNDAGEN I FASTAN – Den kämpande tron
20/3 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN – Kampen mot ondskan
27/3 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG – Guds mäktiga verk
3/4 FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN – Försonaren
10/4 PALMSÖNDAGEN – Vägen till korset
14/4 SKÄRTORSDAGEN – Det nya förbundet
15/4 LÅNGFREDAGEN – Korset
16/4 PÅSKNATTEN – Genom död till liv
17/4 PÅSKDAGEN – Kristus är uppstånden
18/4 ANNANDAG PÅSK – Möte med den uppståndne
24/4 ANDRA SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN – Påskens vittnen
1/5 TREDJE SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN – Den gode herden
8/5 FJÄRDE SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN – Vägen till livet
15/5 FEMTE SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN – Att växa i tro
22/5 BÖNSÖNDAGEN – Bönen
26/5 KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG – Herre över allting
29/5 SÖNDAGEN FÖRE PINGST – Hjälparen kommer.
5/6 PINGSTDAGEN – Den heliga Anden
6/6 ANNANDAG PINGST – Andens vind över världen
12/6 HELIGA TREFALDIGHETS DAG eller MISSIONSDAGEN – Gud Fader, Son och Ande
19/6 FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Vårt dop
25/6 MIDSOMMARDAGEN – Skapelsen
26/6 DEN HELIGE JOHANNES DÖPARENS DAG – Den Högstes profet
3/7 TREDJE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Förlorad och återfunnen
10/7 FJÄRDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Att inte döma
17/7 APOSTLADAGEN – Sänd mig
24/7 SJÄTTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Efterföljelse
31/7 KRISTI FÖRKLARINGS DAG – Jesus förhärligad
7/8 ÅTTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Andlig klarsyn
14/8 NIONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Goda förvaltare
21/8 TIONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Nådens gåvor
28/8 ELFTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Tro och liv
4/9 TOLFTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Friheten i Kristus
11/9 TRETTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Medmänniskan
18/9 FJORTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Enheten i Kristus
25/9 FEMTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Ett är nödvändigt
2/10 DEN HELIGE MIKAELS DAG – Änglarna
9/10 TACKSÄGELSEDAGEN – Lovsång
16/10 ARTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Att lyssna i tro
23/10 NITTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Trons kraft
30/10 TJUGONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET – Att leva tillsammans
5/11 ALLA HELGONS DAG – Helgonen
6/11 SÖNDAGEN EFTER ALLA HELGONS DAG – Vårt evighetshopp
13/11 SÖNDAGEN FÖRE DOMSSÖNDAGEN – Vaksamhet och väntan
20/11 DOMSSÖNDAGEN – Kristi återkomst
27/11 (59) FÖRSTA ADVENT – Ett nådens år
4/12 (60) ANDRA ADVENT – Guds rike är nära
11/12 (61) TREDJE ADVENT – Bana väg för Herren
18/12 (62) FJÄRDE ADVENT – Herrens moder
24/12 (63) JULNATTEN – Den heliga natten
25/12 (64) JULDAGEN – Jesu födelse
26/12 (65) ANNANDAG jul – Martyrerna
1/8 2023 (1) FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN – Jesu dop
9/4 2023 PÅSKDAGEN – Kristus är uppstånden!

Gudstjänster 2021

Favoritkören sjunger Mozarts Requiem

IMG_0040BEARB.jpg

Nu är kyrksalen ommålad, efter 40 år. Det blev jättefint!

IMG_3132.jpg

Peruansk dans förgyllde onsdagskvällen

IMG_1172.jpg

Favoritorkestern rockar loss i

Jonnybegood.jpg

Rädda den liberala demokratin – gå i kyrkan

Joel-Halldorf.jpg Artikel publicerad i Expressen 29 dec 2017.

Församlingar genererar det sociala kapital som är avgörande för demokratins överlevnad.
Joel Halldorf uppmanar inför det nya året postkristna svenskar att börja gå i kyrkan även om de inte tror på Gud.

Att motionera mer intar förstaplatsen på listan bland svenskars nyårslöften, tätt följt av föresatsen att gå ner i vikt. Därefter kommer löften om pengar: att spara eller tjäna mer. I korthet handlar den tio-i-topp lista över våra vanligaste löften som Yougov tog fram förra året om skönhet, pengar och personlig livskvalitet.
Kanske är 2018 året då vi försöker sikta lite högre? Inte nöjer oss med att svarva kroppen lite till, eller, om man hör till de mer ambitiösa, pressa den till ett maraton. Tänka större, storslagnare och längre. Ge ett löfte som inte bara handlar om det egna livspusslet, utan något som skulle kunna frälsa civilisationen, demokratin – och min egen själ.
Jag föreslår följande nyårslöfte för 2018: Börja gå i kyrkan.
Jag vet att det låter drastiskt, men vår tid kräver drastiska åtgärder. Just när vi började tro att den västerländska modellen var oslagbar tilltar tecknen på att den vittrar sönder inifrån.
Tron på demokrati går ner, främst bland de unga. I USA tycker 60 procent av femtiotalisterna att det är avgörande att bo i en demokrati, medan 30 procent av åttiotalisterna säger samma sak. Kurvorna för auktoritära alternativ pekar uppåt, samtidigt som politiskt engagemang minskar. Ensamheten ökar, liksom konsumtionen av psykofarmaka – och produktionen av apokalyptiska tv-serier. Och för en tid sedan konstaterade Wall Street Journal att det blir allt vanligare att journalister citerar William Butler Yeats dystopiska rader: "Things fall apart, the centre cannot hold".

Nietsche dödförklarat Gud
Yeats författade sitt poem strax efter att Nietzsche dödförklarat Gud och den kristna teologin ersatts av politiska ideologier. I den kamp som följde besegrade liberalismen först fascismen och sedan kommunismen. Liberalismen var en formidabel fiende; bara segern avslöjade dess svaghet.
Liberalismens förhållande till kyrkan har alltid präglats av en dubbelhet. Statskyrkor med religionsmonopol har varit en självklar fiende, samtidigt som man i tysthet införlivat kristen teologi i sitt system. Idén om ett absolut människovärde bygger exempelvis på den judisk-kristna tanken på att människan är skapad till Guds avbild. Varken människovärde eller mänskliga rättigheter kan härledas ur den biologiska och materialistiska människosyn som utgör det officiella postkristna credot.
Alla vet detta, men få säger det rakt ut. Yuval Harari, vars bok "Sapiens" sålt över en miljon exemplar, är ett undantag: "Utan eviga själar och en skapargud blir det pinsamt svårt för liberaler att förklara vad som är så märkvärdigt med individuella sapiens."
Liberalismen behöver kristendomen för moralisk stabilitet och filosofisk koherens. Men också för att få en vidare horisont. Utan denna ledstjärna blir ekonomi, hedonism och det egna livspusslet allt som återstår.
Följden blir en konsumerande klass som ängsligt värnar sin säkerhet och rätten att inte bli kränkta – även om det sker till priset av liberalism.

Klimatrörelsen och påven
Men kristendom som tunn fernissa räcker inte. Människan blir vad hon gör, därför måste idéerna praktiseras om de ska överleva. Vad som krävs är alltså att vi kravlar oss ur sängen på söndagsmorgonen och tar oss till kyrkan. Visst, det innebär att söndagsbrunchen kommer i kläm, men inga segrar utan uppoffringar – och dina barnbarn kommer att tacka dig!
För tvärtemot ryktet finner den som tittar närmare på saken få områden där kyrkorna inte ligger i framkant. Klimatrörelsen leds av påven. Sverige har slutat skramla, men kyrkorna arbetar ännu intensivt med integrationen, med språkkaféer och flerspråkig verksamhet i snart sagt varje församling. Internationell forskning visar att regelbundna kyrkobesök korrelerar positivt med politiskt engagemang, tillit och generositet. Detta gäller även om man inte tror: en person som kallar sig kristen men inte går i kyrkan är lika (o)engagerad som en sekulär medborgare – medan en ateist som börjar gå i kyrkan blir lika engagerad som någon som faktiskt tror på vad predikanten säger.
Livet i kyrkan gör politisk skillnad. Församlingar genererar det sociala kapital som är avgörande för demokratins överlevnad, men som i dag är kraftigt eroderat.

Religion en vana
En och annan värjer sig kanske med hänvisning till att de inte tror på Gud. Men jag tvivlar på otron. Visserligen säger bara en fjärdedel av svenskarna att de tror på Gud – men de flesta tror på den undflyende gudomen "Något". Hälften hoppas på ett liv efter döden, och de som ber regelbundet är dubbelt så många som gudstjänstbesökarna. Här finns med andra ord tillräckligt med övertygelse för att åtminstone känna sig hemma i Svenska kyrkan.
Dessutom är det här med tro aningen överdrivet. Religion är väldigt mycket vana – tron kommer på köpet när man börjar göra.
I många livsval ställs vi inför valet mellan jaget och laget, men så är det inte här. Kyrkan kan inte reduceras till ett smörjmedel för den liberala demokratin – visionen är större än så: det handlar om det eviga livet. Visserligen har en del kyrkor avskaffat helvetet, men som den som lever uppmärksamt vet är det är fullt möjligt att fördärva sin själ redan i detta livet. Och frälsningen har aldrig främst handlat om vad man räddas från, utan vad man välkomnas in i: ett liv i gemenskap med Gud.
Det är precis så stort som det låter.

Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria och medarbetare på Expressens kultursida

Returbruk är MILJÖNÄR

DSC_3992.JPG

Returbruk har blivit "Årets Miljönär", utsedd av Nacka vatten och avfall
"Alla verksamheter, företag, organisationer och andra vars huvudverksamhet är att få allmänheten att laga, låna och återanvända kan tilldelas märkningen."
Tillsammans med flera andra pristagare i olika prisklasser utsågs Returbruk till "Miljönär" vid Företagsträffen på Nacka Strandsmässan den 21 februari. Anna-Maja Sigemo och Maria Strandberg tog emot utmärkelsen (de sitter längst fram på bilden).

Glimtar från vår Adventskonsert

DSC_2480Fixad.jpg

"En spegelbild" med Evelina.

AnnaErik.jpg

"Baby, it's cold outside". Anna och Erik.

DSC_2496fixad.jpg

"Rudolf med röda mulen", med Holiday Singers.

DSC_2513fixad.jpg

Martin Olofsson leder Favoritkören och Favoritorkestern.

20171206_114449.jpg

Tomtarna är förbluffade över att Anders inte behöver sitta vid pianot för att kunna spela. I december visade Björknäskyrkan en påfallande rolig barnteater! Möjlig på grund av kulturstöd från Nacka kommun.

Ulf-Gustafsson2.JPG Finns kyrkan?
Det finns många tongivande tänkare som försöker namnge vår samtid. En av dessa är sociologen Ulrich Beck. Vid ett tillfälle säger han: ”Jag är ateist, men det betyder inte att jag inte är beredd att ändra mig. Det gör mig snarare nyfiken på de som tror. Däremot är det en sak som förbryllar mig med många präster, och det är att när jag vill prata om Gud, då blir det ofta pinsamt tyst”.
Ulrich Beck säger detta medveten om att vi faktiskt lever i en tid när allt fler människor säger att de tror på Gud eller en högre makt. Men denna Gud är nödvändigtvis inte den Gud kyrkan säger sig tro på. I linje med detta frågar sig den franske kultur- och historiefilosofen Michel de Certeau: ”Idag undrar inte människor om Gud finns eller inte, utan de undrar om kyrkan finns eller inte”.

Beck och de Certeau blottlägger en slags dubbelhet. Å ena sidan en tid där allt fler människor som inte går i kyrkan, faktiskt säger att de tror och vill tala om det. De är åtminstone inte fientligt inställda till tro. Å andra sidan borde en sådan tid då människor faktiskt säger att de tror, rent naturligt leda till att allt fler söker sig till kyrkan. Men så är det inte.
Det är som en respons på denna spänning Björknäskyrkan vill ta plats som församling. Vi vill göra det genom att ställa frågorna om Gud, frågorna om vad det är att vara människa på nytt. I Björknäskyrkan vill vi försöka visa hur kristen tro kan erbjuda en resurs för att återerövra ett språk i vår tid för vår existentiella belägenhet som människor. En som försökte utröna detta under nazismens mörka tid i Tyskland var prästen och teologen Dietrich Bonhoeffer, han skriver:
”Den som förblir i Guds kärlek går inte den utstakade framgångsväg som världen visar. Hon går sina egna obegripliga, och inför världens ögon, dåraktiga vägar. Detta eftersom den människa som älskar för att Gud med sin sanning har gjort henne fri är den mest revolutionära människan på jorden.” (Dietrich Bonhoeffer)

Så när Michel de Certeau frågar: ”finns kyrkan?”, så vill jag svara, ”ja den finns och den heter Björknäskyrkan!”
Pastor Ulf Bergsviker

Vi, eller rättare sagt Christian Spicker, har målat taket. Se så fint det blev!

Taket-malat.JPG

DSC_0152.JPG

Etiopiska ortodoxa kyrkan hyr vår kyrka. Det är en av världens äldsta kristna kyrkor.
Glada och färgrika är deras gudstjänster.

På gång

30/3 Returbruk stängt
Spara i din kalender
on 3/4 19:00 Bach – kring vilken all musik roterar
Organist Per Rönnblom reder ut varför Bach var så genial. Och vad kontrapunkt är. Kl 19. Fika fr...
Spara i din kalender
6/4 11:00 Returbruk öppet
Varje helgfri lördag kl 11–14 är Returbruk öppet. Välkommen att fynda!
Välkommen också att ...
Spara i din kalender
Mer

240403affBachochPer.jpg

240424affympning.jpg

240515affOpendoors.jpg

240522affSpanien.jpg

240417affFredskoren2.jpg

Logga_bjorknaskyrkan.png

Björknäskyrkan är till för dig som längtar efter Gud. Eller helt enkelt är trött på ett ständigt fokus på det materiella. Eller är osäker på vad det är du söker.
Vi som håller Björknäskyrkan igång är också osäkra. Vi behöver dig att samtala med.
Björknäskyrkan är också till för dig som behöver en gemenskap.
Du är välkommen till Björknäskyrkan vare sig du tror på Gud eller inte. Det enda vi kräver av dig är respekt för andra. Det är en attityd vi också själva försöker inta.

Returbruk har öppet helgfria lördagar kl 11–14. Under helgerna har vi uppehåll, men öppnar igen den 13/1. Se vidare under kalendern PÅ GÅNG. Ring Anna-Maja om du vill lämna grejer när det är stängt. Varmt välkommen!

Glad sommar!

Fair-trade-pil.gif

Vi handlar helst rättvisemärkt och ekologiskt.

Scouterna

Affischer-for-Nacka-SMU_0005_Ledord-med-sidfot_Resized.jpg

Kul verksamhet. Bra gemenskap. Värdefull kunskap. Häftiga hajker.
Kom en måndagskväll med ditt barn och kika.
Välkommen!

Är du utsatt för våld?

Vi samarbetar med studieförbundet Bilda.

Bildalogo.jpg

Har aldrig varit aktiv i en kyrka. Kul att hjälpa till ibland, till exempel med att diska efter onsdagskvällarna. Bert Kempe Livet är inte alltid lätt. Därför är tid för eftertanke så värdefull för mig. Carol Fagerström Att livets mening bara finns i det materiella känns osannolikt. Anders Tiger I Björknäskyrkan får teologin ifrågasättas, stötas och blötas, vridas och vändas på. Det är bland det mest spännande jag vet! Ulf Bergsviker Det är en trivsam öppenhet i Björknäskyrkan. Pernilla Agnesund Kom. Här kan du känna dig sedd som människa. Sven Johansson Det var jag som målade kyrkans tak! Christian Spicker Det är stor skillnad nu, mot när jag gick i söndagsskolan i Björknäskyrkan. Bengt Bogårdh För mig är Björknäskyrkan en öppen plats för gemenskap, för alla. Ditte Waldton

Logga in Hemsida från Lawebb Logga in